Skitslut på 2013 / Men önskan om ett Gott 2014

Ja det får vi hoppas på att 2014 blir ett gott år.

Fritt från denna skitsjukdom.

Året slutar ungefär som förra årsskiftet.

Med oro och väntan för mig.

Som jag skrivit tidigare så har jag ju haft problem med min

vänstra axel och gjorde en magnetröntgen på den för lite sen.

De trodde att jag kanske hade en senskada vid den långa bicepssenan.

Men jag fick svaret idag i brevlådan.

De kunde inte se något sådant eller att det var inflammation i den.

Man kunde se ett visst broskslitage ute vid nyckelbensleden och uppdrivning vad nu det betyder?!?

So far so good

Sen kommer vi till det som inte kändes så bra

Som bifynd till axelröntgen har de hittat

mjukdelsförändring vid bröstkorgsväggen

Som möjligen kan vara en förstorad lymfkörtel,

så står det i brevet som kom idag.

Dagen före nyårsafton

Det borde vara förbjudet att skicka hem sådana brev

under helgtider.

Nu ska jag gå och vänta på till på torsdag innan jag får tag på någon.

Ortopedläkaren skrev även i brevet att han har

skickat en remiss till min onkolog för att han skall ta över.

Nu är det så att han inte skulle vara kvar på US linköping längre,

så det är väl ngn annan som får ta över detta.

Så då är ju frågan hur lång tid kommer det att ta innan någon kontaktar mig.

Det jag känner just nu är att

Faaaan inte en jävla gång till, inte ett skitår till.

Vänta vänta vänta

Jag orkar inte vänta och gå igenom massa tester för

att sedan vänta ännu längre..

Ta bort brösthelvetet och ta bort den jäkla förändringen på 

bröstkorgsväggen på en gång.

Och det helst igår..

Istället för att ta tester för att sedan få gå in och göra det

efter massa veckors väntande.

Då kan det ju ha kommit fler förändringar..

Ja ja jag önskar er alla som kikar förbi 

ett riktigt Gott slut och ett gott nytt 2014

som jag hoppas ni får fritt från sjukdom.

Kram kram

God fortsättning

Hej på er som kikar in...

Hoppas ni hade en trevlig julafton igår och God fortsättning på er :o)

Jag vet att jag lyst med min frånvaro och har sett att ni är

några som undrat hur jag mår <3

Jag mår bra...

Jag har försökt att landat i allt som hänt i år och tagit en liten 

paus från det som varit ;o)

Julstök och undersökningar har det varit med.

Ultraljudet jag gjorde var positivt besked.

Inga metastaser i buk, skelett, lungor, eller övriga organ i magen.

Underbar känsla.

Mammografin jag fick göra på mitt vänstra bröst visade heller

inget konstigt.

Så skönt.

Men onkologen vill inte släppa det då det fortfarande kommer grönsvart vätska ur bröstet om jag klämmer.

Så jag ska visst få en undersökning där de kommer att spruta in 

kontrastvätska för att sedan göra en ny röntgen.

Då ska de tydligen se mycket mycket bättre ..

Bra att han tagit det på allvar och gör allt han kan..

Jag har även haft tankar på att jag vill ta bort det vänstra bröstet..

Tog upp det när jag träffade läkaren på sista återbesöket..

Men..

De tar inte bort något som inte är sjukt..

Så nu har han skickat en remiss så att jag skall få gå igenom en ärftlighetsutredning.

Det är enda sättet som jag i så fall kanske får ta bort bröstet.

Om det är ärftlig cancer..

Dagarna flyter på..

Jag har jobbat 25% lite över en månad och det har funkat bra.

Jag ska gå upp till 50% nu 1 januari och jobba

8-12 måndag till fredag.

Vi får hoppas att det funkar.

Jag är ju rätt trött i huvudet när jag slutar så det

blir att åka hem och vila.

Nu har jag ju haft varannan dag så då har jag återhämtat mig dagen efter.

Det blir nog kanske värre nu.

Man kan tro att det inte är så mycket påfrestningar när det inte

är så långa dagar man jobbar..

Men jag har inte återhämtat mig ännu så för den här

kroppen och knoppen är det tillräckligt.

Sen har man ju en vardag som ska försöka att fungera med.

En 7-åring hemma och då är det inte alltid lätt att

bara gå undan och vila.

Samt sätta sig med sina tankar och funderingar som

kommit nu så här i efterhand..

För visst kommer det tankar,

tankar om vad som kunde ha hänt

att man har tur att man fått vara med även den här julen.

Tankar om återfall

De tankarna försöker jag att slå bort men det är inte alltid

lätt..

Tankarna styr man inte över.

Samt när man läser i den facebookgrupp jag är med i om alla

återfall som många tjejer får,

ja då blir det tungt.

Självklart kommer oron då.

Jag tror att oron alltid kommer finnas där,

kanske mer och mindre vissa dagar.

Nu har det varit ett helvetiskt år...

Jag fick ett julkort av min farbror med fru och där hade han skrivit

Att nu kan det bara bli bättre <3

och visst är det så

Det är så man får tänka och tro

och visst ska det bli så..om jag får bestämma

Jag ska inte ha gått igenom detta helvete för att det ska få komma tillbaka

ALDRIG

Det ska tamoxifentabletterna hjälpa mig med under de närmsta fem åren

Så är det bara.....

Kram kram på er alla som kikar in.

Var rädda om er

Tack för era ord och peppning under min resa som varit

Den har betytt oerhört mycket..