torsdag 20 februari 2014

torsdag

Haft en underbar vecka på jobbet,
känner att jag får mycket gjort och trivs så att vara tillbaka.
Även om man inte är med fulltid än så känns det
härligt..

Tjabbla lite med personalen ;o)
De mest som tjabblar med mig kanske..

Förstår inte att de tycker att jag behöver motionera haha
Ett jäkla tjat på grabbarna då förstås..

En vacker dag ska jag nog visa dem ;o)

Imorgon är det fredag och sista arbetsdagen 
orkat hela veckan
Det är bra 
I´m going stronger :o)

Kanske dags att hitta sängen nu

Var rädda om er // Kram kram

måndag 17 februari 2014

1-årsdagen närmar sig

I morgon den 18:e februari är det 1 år sedan min
masketomi.

Tiden har på något sätt nu när man sitter här gått rätt så fort.
När man var mitt uppe i det så kändes det som det aldrig skulle ta slut.
Men det gjorde det..

Nu är det bearbetning av det som hänt och att försöka komma tillbaka
till ett "normalt" liv som står på schemat..

Bra mycket roligare än massa betapred, cellgifter, feber och sjukhusvistelser,
för att inte tala om dessa fruktansvärda sprutor...

Det tar lite tid, men det får väl göra det..
Man måste acceptera det för vad det är..

JAg tror att en del har väldigt svårt att förstå att man inte
orkar mer än vad man gör.
Att man inte är piggare.
Det var ju "länge" sen du slutade med behandlingarna...

Ja visst slutet på september fick jag sista strålningen.
Men vad har inte kroppen och psyket fått utstå i nästan
10 månader..

Svårt för en del att förstå...

Imorgon är det jobb igen :)

Sen blir det ett besök till KK, som jag beställt själv för att
jag vill ha en undersökning nu när man ätit Tamoxifen ett tag..
Kommer även be om återbesök varje år för att se så
att man inte åker på några tråkiga biverkningar av tabletterna..

Må så gott och var rädda om er
Kram Kram
<3


söndag 16 februari 2014

Lite uppdatering

Tänkte att jag skulle ge lite ljud ifrån mig...

Blir inte lika mycket uppdateringar som när man var mitt i 
behandlingar och sjukdom.

Jag jobbar nu 50% varje dag 8-12  är jag schemalagd
måndag till fredag.
Meningen var att jag skulle gå upp till 75% imorgon den 17:e februari,
men det orkar inte huvudet med.

Funkar bra när jag är på jobbet men vid 12 är jag så trött
så det blir hem och sova 2,3 eller 4 timmar.
Går bara inte att hålla mig vaken.

Fattar inte att det ska ta sådan tid.

Pratade med onkologläkaren i torsdags och hon förlängde sjukskrivningen.

Hon trodde att tröttheten var en sk krisreaktion efter allt 
som man varit med om.
Det var tydligen vanligt att det kunde komma efteråt.

Jag reagerade ju inte så speciellt under själva behandlingen utan
då var det ju bara att åka med tåget som en klok kvinna 
sa en gång.

2007 fick jag ju även en utmattningsdepression, som kom av
att jag varit "duktig" för länge och vissa
händelser som inträffade under ett par år.

Detta kan tydligen med spela in nu..
 Att det gör att jag
har lite svårare att återhämta mig så fort
som deras "sk normer" säger..

Jag hoppas att det ger med sig framöver..

Men jag känner att jag faktiskt måste tänka på mig själv,
det har jag inte alltid varit så duktig på men jag lär mig
Hela tiden ;o)

Jag har ju bara ett Liv, och det är det man lever just nu..

Kram på er som fortfarande kikar in

<3