Biverkningar
Man blev tillsagd inför behandlingen att man skulle ha korta naglar
Ja inte var det några problem för mig som alltid varit nagelbitare
usch fy jag vet så äckligt
men jag var det iallafall..
Till de sista tre Taxotere behandlingarna fick man ju ha
istofflor och isvantar på sig för att skydda naglarna..
Naglar har på andra som inte använt dessa fått riktiga problem med sina naglar.. De släpper och ramlar av.
Usch inget roligt alls..
Mina naglar har blivit randiga men det är ingenting emot vad
min bröstsysters problem blev
Den här sista behandlingen jag gjorde den 25 juli nu
Tog mig ju ett par dagar till sjukan igen..
Sen ville den visst ge mig en biverkning som avslutningspresent den jäkeln
Han tyckte väl inte att jag haft nog dessa 18 veckor..
Skinnet i handflatorna och på mina fötter släpper
Är lite som en orm som ömsar skinn..
Trotts att jag varit så duktig att smörja och smörja..
Sen ska vi inte prata om mina ögonbryn som helvetet med har tagit med sig
Vidrig bild men sanningen
Ögonfransar hihi ja det har jag bara 2-3 st små små
Ja ni gott folk som är inne här och läser,
nu vet jag att ett flertal gjort samma resa som jag. Mina bröstsystrar som jag fått så mycket peppning och stöd av
Jag kan inte annat än ge er
<3<3<3<3<3<3<3
Men ni andra ni kan nog bara föreställa er vilken helvetesresa detta är på olika sätt, men ni kan nog aldrig förstå helvetet man går igenom.
En del verkar tro att när man opererat bort bröstet är allt ok.
Men gud så fel helt fel
Helvetet börjar ju efter det, så var det iaf för mig.
Bröstet gjorde mig faktiskt inte mycket alls.. Den sorgen kommer kanske senare, vad vet jag.
Nu har ju inte alla samma helvete som jag har haft med biverkningar typ 98% av alla som min sköterska sa till mig..
Alla läkare jag träffat när jag legat inne säger att
Stackare du har haft det riktigt riktigt tuff.
Mm så är det och det har inte alls varit lätt alla gånger, med att ta hand om familj, vara ensam hemma med en son som ska till frita.
Laga mat fast man knappt inte kan stå upprätt på benen.
Ett värkande huvud som gör att man bara vill gå in i ett mörkt rum och vara där alldeles ensam och där det är tyst..
Man orkar inte vara mamma fullt ut vilket är en känsla som tar död på mammahjärtat.
Man orkar heller inte vara sambo fullt ut.
Man mår skit för att den andre i hushållet får ta så mycket ansvar de dagar han är hemma och inte jobbat borta.
Ja fy fan jag skulle kunna hålla på hur länge som helst..
Men inte idag ;o)
I morgon är det dags för första besöket på strålningsenheten, förberedande inför strålbehandlingen..
Får vi se hur det blir..
Tidig morgon blir det iaf så nu får jag nog säga god natt
// Kram kram