måndag 1 april 2013

Sista dagen på Påsken.Den har sprungit iväg.
En helg av 3 dagars samvaro med familj och lite vänner men inte 
samtidigt då ;o)

Har varit trött och lite skakis de sista dagarna här..

I Lördagskväll trodde jag att jag skulle svimma,
var nere i tvättstugan då hela huvudet bara började snurra och då menar jag inte lite. Fick hålla mig i väggarna för att ta mig fram.

Kände att jag var tvungen att komma upp på övervåningen då Lillplutten låg och sov där uppe.
Typiskt så var man ju ensam hemma med honom med förstås.
Trappen upp fick jag nästan krypa uppför, gick inte att stå för det kändes som jag skulle falla..

La mig iallafall på sängen "raklång" med telefonen i högsta hugg..
Somnade visst tillslut i alla fall fullt påklädd och tvärs över sängen.

Inte vet jag om det var ett blodtrycksfall, eller
en ångestattack men jag hade iallafall inte ont i bröstet.

Längtar tills oktober när alla behandlingar troligtvis är över..

Känner att jag INTE vill vara med på den här resan..

Imorgon är det dags för första besöket på onkologen, då får jag reda på när första Cellgiftsbehandlingen blir, eller jag kanske får ett schema för
hela den behandlingen, vad vet jag.
Sen måste de operera in en Piccline eller ngt annat innan
så att jag kan få mina "gifter" därigenom.

Ja mycket ska man vara med om...

Känns rätt tungt nu ,
HATAR att inte ha kontroll på hur allt kommer att bli.

Jag vet att det bara är att hänga med men det är inte lätt
med en 6½ åring hemma och en karl som inte är hemma :o(

När man inte vet hur man kommer må..

Ha en bra dag och hoppas att solen lyser på er

// Kram kram

8 kommentarer:

  1. Vad jag kan förstå av erfarenhet med min närmanst anhörig så tror jag att du fick en ångestattack pga att du hade ont i bröstet..
    Det är tufft att få dessa anfall för man blir så trött och slut i hela kroppen efteråt...
    Jag sänder en stor bamse kram till dig vännen...

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej vännen, jag hade inte ont i bröstet det var därför jag inte tror det var en ångestattack.. Kram

      Radera
  2. Vet inte om det är en tröst, men att sätta in PICC-line görs med lokalbedövning och känns inte ett dugg, varken när de sätter in den eller sen. ;) Det är klart på en halvtimme. Jag håller tummarna för att det går bra i morgon och att du får en trevlig läkare. Kram!

    SvaraRadera
  3. Hej vännen!!
    Å förlåt min vän jag läste fel....;)
    Hoppas solen skiner på dig hela dagen när du är på onkologen...;)

    Kram kram från en snurr höna...;);)

    SvaraRadera
  4. Hoppas att din cytoresa blir mild annars får du se till att ha hjälp hemma till "lillen", så är det bara. Vissa dagar kommer det behövas!

    SvaraRadera
  5. Ja jag har förstått att det kommer finnas dagar man är ute ur leken.
    Men människor jobbar och jag tycker det är såå svårt att be om hjälp.
    Har alltid klarat mig själv , men jag får försöka lära om..
    Men det känns så svårt. Alla runtikring har ju sina egna liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett litet tips till vännerna är att de själva erbjuder sig att hjälpa till, så slipper du be om det. Det är enkelt att slå en signal och säga "Du vi ska storhandla, är det något du behöver?" Eller om de är på besök säga "Hörrudu, vill du att jag ska dra ett varv med dammsugaren?" eller "Jag tar disken"... och så vidare. Små enkla vardagstips. Min väninna kommer till exempel på lördag och lagar mat åt mig. ;) Du ska bara svälja stoltheten och säga "Ja tack, gärna!" ;)

      Radera
  6. Har samma känsla, vill inte be om hjälp. Det kommer du att lära dig....Lika bra att ha det överstökat innan det blir för mycket för dig! Kram

    SvaraRadera