Snart så

Nu var det några dagar sedan jag var inne och uppdaterade här..

Men jag har mått skapligt och tagit nytta av dagarna med att besöka

vänner som finns för mig i vått och torrt :o)

Även om jag inte varit hos dem på länge länge så finns de kvar och

förstår att man inte orkar med dessa biverkningar jag fått..

Samt min infektionskänslighet jag haft..

Vi har ju givetvis pratat och de har besökt mig..

Så nu har det varit 4 trevliga dagar..

Men ack så trött man är på kvällen...

Tyvärr så kan man ju inte sova för det :o(

Utan sömnproblemen har fortsatt, dessvärre..

Idag ringde en före detta kollega till mig som flyttat till 

annan ort..

Saknar henne så och det var så trevligt att prata en stund <3

Tänk vad du betytt/ betyder mycket för mig Edith gumman <3

Ni är för goa du och mannen i ditt liv..

Jaha nu är det snart dags, imorgon bitti  är det med blandade känslor

jag och familjen beger oss till US Linköping och 

onkologens behandlingsmottagning.

Självklart är det så skönt att veta att det är sista cytostatikan,

men samtidigt så tungt att veta vad som väntar..

Det är ju ett skit att behöva få dessa biverkningar.

Så det är väl bara att ställa in sig att bli inlagd en sista gång med nästa vecka..

För ursäkta ordvalet.....Men fan det här vill jag ALDRIG vara

med om igen...

Jag önskar ingen att behöva gå igenom detta helvete..

Å jag som sagt GÖR det för sista gången imorgon....

Återfall finns inte med  i min agenda..

Så det så.

Kvällsmaten kl 20,00 ikväll bestod som frukosten 

av 16 betapredtabletter..

yummie....eller not..

Tack till er mina vänner som peppar mig 

<3

Kram kram